Som ni säkert läst om tidigare så var vi spekulanter på ett ruckel som var ute på exekutiv auktion. Därför har jag nu varit och budat hos Kronofogden. För mig var det första gången jag var hos Kronofogden och samtidigt som det var lite annorlunda så var det lärorikt. Själva auktionen var rättfram, det som kom till var lite formalia innan själva auktionen med genomgång av fordringsägarna, om dom var företrädda, vilket eventuellt veto de hade mot lagda bud osv. När det var avklarat så övergick mötet i en traditionell auktion med avslut vid "första, andra och tredje" och klubbslag. Därefter tillfrågades fordringsägaren med veto om budet var ok och köparen fick betala handpenning. Om köparen hade misslyckats med det så hade det blivit ny auktion direkt.
Antalet spekulanter var fler än jag hade trott. Det var cirka 25 personer i salen och budgivare som var med på telefon. Av det jag hörde, såg och fantiserade ihop så var det tre grupper bland budgivarna (de som var med på telefon var aktiva budgivare men jag hade svårt att bilda mig någon uppfattning om vilken grupp de tillhörde).
- Bevakarna, dom som tänkte köpa om det blev riktigt billigt. Jag tillhörde den gruppen tillsammans med någon kille i en byggfirmas kläder och någon familj.
- De som köper renoveringsobjekt men som inte tänker bo där. Det var ganska tydligt att två svenska killar med två polska kompisar som bildade den gruppen. De var aktiva budgivare tillsammans med telefonbudgivarna under lång tid
- De som var intresserade av huset för eget boende.
Grupp 1 budade inte. 2 var aktiva upp till ett visst belopp och diskuterade sedan någon minut för att höja en sista gång och sedan avstå. Ett par ur grupp 3 vann budgivningen. Flera ur grupp 3 kom in sent i budgivningen när någon aktiv budare gav upp och budgivningen stannade av.
Dom som köpte huset kan nog vara relativt nöjda men det blev inget fynd.
Vi vet sedan tidigare husköp att det sällan går att handla fynd för oss. Med fynd menar vi ofta något som både är mindre attraktivt - kanske inte vad gäller bruksvärde, men läge, skick, planlösning mm är inte riktigt vad vi vill ha - för oss som köpare och väldigt mycket lägre prisat än vår referens, så att relationen mellan intresse och pris blir intressant för oss.
För ett enkelt bilköp fungerar det ofta bra att tänka så. Välj ett bilmärke eller modell som inte är poppis och som dessutom har något som gör den mindre attraktiv än referensen, exempelvis en buckla, så kan du göra en bra affär om vi menar att du kunnat realisera nyttan med bil till ett mycket lågt pris. Men för hus så hamnar alltid vår prisreferens helt fel relativt det någon annan är villig att betala när vi gör så här. När vi prutar på vad vi vill ha så vill vi att priset ska sjunka ännu mer i relation verkar det som.
När det gäller bostäder så är det oftast så att vi hängt med längst i budgivningen när vi uppfattat bostäderna som väldigt attraktiva för oss medan vi kanske sträckt oss väl långt i pris. Paradoxalt nog har vi aldrig gjort en dålig affär på vårt boende, snarare tvärt om.
Vi fortsätter hålla ögonen öppna efter intressanta fastigheter till mycket lågt pris, men det är ingen brådska, snarare tvärt om. Etiketter: Leva billigt